Igår fick Cooper vara vikarie för Lissie på hoppträningen. Hon har nämligen fått en lite oplanerad men ändå planerad vila, hur nu det går ihop tänker ni. Hade tänkt att hon skulle få vila om en vecka eller två, men det kom ganska lägligt nu då jag jobbar några dagar och ska försöka bli klar med så mycket som går med skolan innan jul.
Cooper däremot rider både Nea och Olivia så han hålls igång, och därför tyckte jag att han fick vara med och hoppa lite.

Vi hoppade denna lilla roliga övning. Hinder i en fyrkant som blev två studs. Började med liggande sockerbitar (ca 30-40cm). När vi red på det första gången spände han till i första språnget och hoppade i slowmotion, så han la in ett galoppsprång mellan och fick hoppa lite stillastående. Superbra enligt mig för han tog ändå initiativ till att hoppa trots att han tyckte det var konstigt. Efter det var han som en klocka och hoppade hur bra som helst. Han vågade reglera galoppen och kom vi lite nära in vågade han länga sig ut och var bara helt perfekt! Därefter höjde vi till stående sockerbitar (70cm) och det är väl typ höjdrekord för oss de senaste månaderna. Tänkte att det kunde gå lite hur som helst men försökte bara rida som innan och stötta honom. Och det verkade funka för han tvekade inte en sekund! Han körde på som ingenting. Näst sista gången kom vi nära och han spände till, och då la han in ett språng mellan igen - men han hoppade! När vi kom nästa gång gjorde han det perfekt igen så han blev inte ett dugg brydd av det.
Avslutade med att lägga ner det igen för att avsluta på en låg höjd, vilket jag vet brukar ge en självförtroendeboost för honom.
Är såå glad för min lilla ponny. Vi hoppar bara för att det är roligt och han får lösa uppgiften hur han vill, så länge han löser den. Bästis <3